Baby dog efter könsstympning – tre kvinnor frikändes i Gambia

I maj 2026 friade Gambias High Court tre kvinnor som åtalats med anledning av en spädbarnsflickas död efter könsstympning (FGM). Domstolen slog fast att barnet dött av skador orsakade av ingreppet, men fann att åklagarsidan inte lyckats lägga fram rättsligt godtagbar bevisning som knöt de åtalade till brottet. Frikännandet gällde alltså bristerna i bevisföringen – inte huruvida könsstympningen ägt rum.

Fallet gällde ett en månader gammalt barn i Welingara i Gambias West Coast Region. Åklagaren väckte fyra åtal: utförande av könsstympning, konspiration, medhjälp samt underlåtenhet att anmäla brottet. De tre tilltalade nekade till brott, vilket innebar att bevisbördan låg på staten.

Domaren Justice Janneh pekade på konkreta utredningsbrister. Flera poliser erkände att de aldrig besökt brottsplatsen, och delar av bevisningen byggde på uppgifter från kollegor snarare än egna utredningsåtgärder. Dessutom hade förmodade erkännanden tagits utan vittnen, i strid med paragraf 31 i bevislagen – varför domaren uteslöt dem som bevisning. Domaren noterade att korrekt handläggning av erkännandena potentiellt hade kunnat vara avgörande för utgången.

Organisationen Equality Now, som kommenterar domen, understryker att frikännandet inte beror på att lagen mot könsstympning – Women's (Amendment) Act från 2015 – är otillräcklig. Problemet är i stället hur lagen tillämpas i praktiken. Utan investeringar i utredningskapacitet, rättsmedicinsk kompetens och fortbildning för polis och åklagare riskerar lagstiftningen att bli svår att verkställa.

Fallet lyfter fram en bredare utmaning: i många länder är könsstympning kriminaliserat, men åtal är sällsynta. Låga anmälningstal, otillräckligt skydd för vittnen och resursbrist inom rättsväsendet pekas ut som centrala hinder för att lagarna ska få genomslag.